Den här gjorde jag till ett av mina syskonbarn när han fyllde år. Akvarellen blev lite blek, men jag är ändå rätt nöjd.
Kajorna är mina egna favoriter.
Och grisarna.
A pig by any other name would smell as sweet...
söndag 2 december 2007
Wanna see cute? I can do cute!
Missförstå mig inte, teckna slagsmål är kul, det kan jag göra tills kossorna kommer hem. Men för variationens skull blir det idag en dos av gullighet. Japp!
Den här gjorde jag till ett av mina syskonbarn när han fyllde år. Akvarellen blev lite blek, men jag är ändå rätt nöjd.
Kajorna är mina egna favoriter.
Och grisarna.
A pig by any other name would smell as sweet...
Den här gjorde jag till ett av mina syskonbarn när han fyllde år. Akvarellen blev lite blek, men jag är ändå rätt nöjd.
Kajorna är mina egna favoriter.
Och grisarna.
A pig by any other name would smell as sweet...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
EY! Skitsnyggt. Särskilt trädet och gräset har du lyckats extremt bra med. Mycket impad.
SvaraRaderaTackar ödmjukast!
SvaraRaderaÖnskemål: Filmaffisch för den ultimata bioupplevelsen "Barbapapa vs. Transformers".
SvaraRaderaFixar du den är du värd din vikt i guld.
Yeah! Den vill jag också se ...
SvaraRaderaHa! Nu får man veta att man lever.
SvaraRadera(kavlar upp ärmarna)
Barbapapa är rosa, va?
I kid, I kid...
Jättesnyggt. Vilken Pettsson-stämning det var över fåglarna.
SvaraRaderaMalin:
SvaraRaderaTack!
Sven Nordkqvist är ju en av mina husgudar. Han har jädrarimej svart bälte i akvarell!
Du har bredd: gulligull ena dan, nittygritty den andra.
SvaraRaderaFöredrar själv liv före död, träd före liemän, men båda behövs visst för att få reliefverkan, steroskopiskt djup och allt det där...
Svensson: Tack för komplimangen.
SvaraRaderaOch du har helt rätt i att bredden också ger djupet.
Om jag snöade in för mkt på en stil skulle jag framför allt inte ha lika roligt längre.
Två riktigt bra exempel på konstnärer som förenat rart med hotfullt är ju Hans Arnold och Tove Jansson. Nåt att aspirera till, va?