I lördags var jag på Öland och toastade på ett bröllop på Borgholms slott. När man har ett champagneglas i ena tassen och lyfter lite på klänningskjolen med den andra för att skrida uppför en slottstrappa, drabbas man plötsligt av hur elegant man är och måste fnissa inåt lite.
*snorf* Jag skulle aldrig klara av att gå på en Nobelfest utan att brista ut i opassande kackelskratt eller göra kaninöron av linneservetten. Jag skulle ombedas gå redan innan desserten. Horace Engdahl skulle fnysa upprört.
Sen kommer man hem, ställer finskorna i garderoben, tvättar ur de dyra styleprodukterna ur håret och blir sitt vanliga bistra jag. Står iförd flanellmorgonrock vid spisen och kokar ägg i gryningen. Springer efter bussen och låtsas vara inte-alls-andfådd när man faktiskt hinner med. Glömmer uppdatera bloggen och sortera tvätten och svara på tilltal.
Den här bilden har ingenting alls med någonting att göra. Gjorde den till ett barnboksprojekt som aldrig blev riktigt klart.
Men jag tycker om den - hade tänkt göra en spegelvänd komposition på den motstående sidan.
Oh, well.
