måndag 11 februari 2008

Tala är silver, skissa är guld

Jag har alltid en stark känsla av att mycket går förlorat ur en bild någonstans mellan skissen och det färdiga resultatet. Skissen kom närmare sanningen, avbildade bäst det original man hade innanför skallbenet.
Så är det förstås inte varje gång. Men jag vill gärna ge exempel på några bilder som jag tyckte blev allra bäst när jag gjorde dem i brådskande blyerts:









Det är förmodligen en fråga om hastighet. Med kol eller blyerts eller annat skissdon jobbar jag i en takt som gör att det känns som ett utförsåk i 110 knyck istället för ett horisontellt, slitsamt Vasalopp.


Mer tänker jag inte säga ikväll, för jag har köpt en tjock bunt fansin på Serieveckans försäljning och tänker begrava mig i rolig läsning. Sprall!

12 kommentarer:

Jimmy Wallin sa...

Pumpagubben var väldigt tjusig!

Har du testat att färglägga dian blyertschskisser digitalt någon gång? Kan hända att du då skulle lyckas behålla det som du tycker om med skisserna.

JennyB sa...

Tack! Pumpaskrämman var ännu en förlaga till en större Halloweendekor, men denna versionen blev bäst.

Jag är väldigt förtjust i Michael Zulli's blyertsteckningar i Sandman: The Wake, med en mkt finkänslig färgläggning och väl behållen blyertskvalitet i trycket. Sånt gör ju att man blir sugen på att ta sina skisser ett steg längre. Om jag bara lyckas behålla behärskningen vid datorn, hehe.

Anonym sa...

Jag har hittat hit!

PPP

/J

JennyB sa...

J: Yay! Välkommen!

Anonym sa...

jag vill se en dickficht med john holmes och ron jeremy!

JennyB sa...

Anonym:
Jaså det säger du?
Ha, jag ska se vad jag kan göra. Men kom ihåg att det är jag som har tolkningsföreträde.

Anonym sa...

kan man tolka det på mer än ett sätt?

Malin sa...

Oj, kan du det! Teckna med blyerts alltså! Vad avundsjuk jag blir just nu. Jag har just upptäckt att jag blir helt handikappad utan tusch, jag KAN ju inte rita! <-- min livsbluff avslöjas.
Snygga grejer!

JennyB sa...

Malin: Tack! Det där med vad man föredrar för ritverktyg är så väldigt individuellt, jag menar... Jag var länge för blyg för att penseltuscha. *rodnar*
Men jag älskar verkligen blyerts, har använt det så länge att det känns absolut pålitligt. Som jag funderar över i inlägget så är övergången till tusch inte alltid så självklar.

Och om du inte kan rita, hur kommer det sig att jag diggar Plåstra järnet? :)

Anonym sa...

Jupp. Instämmer, man förlorar en hel del känsla från blyerts till tusch Det är tror jag för att det är så olika tekniker och vad som gör en blyertstekning och en tuschteckning bra är så olika. Jimmy har rätt, det är nog lättare att få med känslan om man färglägger skisserna direkt.

Gillade trädet.

Malin sa...

*rodnar ikapp*

JennyB sa...

Anonym: Tack!