Boule de suif

Den enastående Elin startade en meme:
"Teckna en överviktig person och make him/her FABULOUS!"

Jag är inte den som nobbar en sådan utmaning, så här är mitt bidrag. Ta-da!




Har skrivit/frankerat julkort under helgen. Det blev inget eget motiv i år heller, suck. Varje år planerar jag att fixa ett egentecknat roligt motiv och varje år får jag för mkt att göra och glömmer bort det...
Dessutom blir jag lite knäckt när jag ser vilka otroligt snajsiga julkort Jill Thompson målar. o.O Man oh man.


Och så en liten anekdot.
Det är några vänner som frågat varför jag valde ordet rymdpromenad till blogg- och mailadress. Det är en ren slump - jag satt och skulle välja ett ord som inte var upptaget, vilket inte är helt lätt eftersom miljoner andra bloggare redan mutat in en massa av de bästa orden.
Hade börjat surna till, då det började ett inslag om Christer Fuglesang på TV:n i andra rummet. Jomenvisst, de visade en repris på hans r y m d p r o m e n a d.
Och det är ett fint ord, det klingar bra, alla begriper hur det ska stavas, det är lite symboliskt för hur det känns att vara tecknare ibland (allena i ett vakuum) OCH det var ledigt både på blogger och hotmail!
Så var den saken biff.

Intravenös julmust kanske vore något

Som vanligt är december månad som en ketchupflaska. Ingenting, först kom ingenting, sen kom ingenting, sen... BLORRT.
Allt händer på en gång. Kalendern blir svart av anteckningar.
Observera att det här inte är ett gnäll, blott ett konstaterande. Lite frostig adventsstress upplever jag bara som karaktärsbildande.

Blogga hinner jag ju inte. Men lägga upp bilder kanske kan räcka en bit.



Ink är ändåså det enda jag tänker på just nu. Nästa kapitel börjar ta form på allvar. Mycket att grubbla över...

När jag inte tecknar...

...så läser jag.
Mycket och urskillningslöst.



Senast i förmiddags avslutade jag en riktig liten godbit, The End Of Mr.Y av Scarlett Thomas. Ett nervkittlande romanäventyr om vetenskapsteori och språkfilosofi, hur osannolikt det nu kan tyckas. Jag rekommenderar den varmt.

Fler boktips för den som vill få sin verklighetsuppfattning lite omskakad:
The Years of Rice And Salt, Kim Stanley Robinson
Never Let Me Go, Kazuo Ishiguro
Mänsklig krocket, Kate Atkinson
Pattern Recognition, William Gibson
Fågeln som vrider upp världen, Haruki Murakami


Ngt helt annat: jag måste tipsa om en av mina nya seriefavoriter, Kate Beaton. Hennes serier med historiska teman är härligt nördroliga. Här är en!

Traumerei

...
Sitter och gruvar mig för att gå till jobbet, för skitvädret verkligen maler mot fönsterrrutan här intill mitt skrivbord. Bläh. Men iaf. En liten morgonbloggning.

Dags för ännu en önskebild. Lise-Lotte K önskade sig en kvinna som sover och drömmer - voilà:



Låt mig tillägga att jag själv gärna hade kravlat tillbaka till sängen nu och sovit vidare. Tre dagar eller så hade suttit fint. Den som ändå vore en björn, de vet att ordna det för sig.

För att muntra upp mig/er kommer här en riktigt kul länk. Matlagning har aldrig varit så här fel. Läs hela! Det blir värre och värre för varje nytt uppslag.

Det går bra nu

Det händer grejer.

För några veckor sen sökte jag på vinst och förlust en 30p's distanskurs på HDK, Seriekonst & avancerat bildberättande. Och så kom jag in. Goddamn!
Jag blev lite paff, desto mer nervös och väldigt väldigt glad.
(Kursstart i tisdags, med bl a Li Österberg och Lisa Medin som mina nya classmates. Wheee!)

Det här får stor betydelse för arbetet med Ink, som jag tänker göra till mitt kursprojekt. Jag kommer att satsa ännu mer tid och ansträngning för att göra Ink bättre, vassare, snyggare och smartare!

Även för den här bloggen blir det en del förändringar.
Det är nästan ett år sen jag satte igång - inte så länge i jämförelse med många andra, men det känns som betydligt mer. Eftersom jag nu har både kneg och frilans och den här spännande kursen att fördela dygnets timmar på, kommer jag att lägga ner önsketecknandet en tid.
Ni som redan har önskat: no worries, det ligger i pipelinen och publiceras snart. Men sen blir det främst inlägg om Ink-relaterade saker. Japp.


Tills vidare, mina vänner, en streber-apa:

Alienchu!

Blarens önskan: Pikachu som Alien.
Håll till godo gott folk.



Jag satt och fånlog nästan hela tiden medan jag gjorde den. This was ever so much fun!
Så vad säger ni? Är det dags för en ny spinoff-film kanske?

Jag fortsätter beta av önskelistan nästa gång.

Sona si latine loqueris!

"Annars har det verkligen inte hänt mycket av intresse."
...skrev jag igår.
Där ljög jag ju! Hur tänkte jag?

I tisdags kväll var jag och såg Hellboy: The Golden Army. Flera stycken riktigt vassa actionsekvenser och äckelscener. Tyvärr haltade dialogen emellanåt på ett sätt som fick mig att ana att klippningen gjorts för hastigt. Men, ooo, en hel bunt överjordiska väsen à la Pans Labyrint! Angel of DEATH! Och en rätt skön fyllescen.
Jag är en partisk recensent eftersom jag avgudar Guillermo del Toro, men jag tror att 4- är ett ganska rättvist omdöme.

Vad som verkligen förbryllar mig är sammansättningen på reklamtrailersarna (vad i #@% är bestämd form plural av trailer??). Först visades ett slags behind-the-scene "dokumentär" om inspelningen av High School Musical 3. På detta följde en ordinarie trailer för samma film. Sedan kom reklam för High School Musical On Ice.
Det... måste väl ha blivit något lustigt fel, eller hur? För det finns väl ingen reklambokare i världen som tror att det var reklam väl riktad för en publik som köpt biljetter till Hellboy...?

Jag skulle ha gjort en passande illustration till det här inlägget, men tänker äta middag istället. Så varsågod, en Ink-bild istället. Med gris!

Den mystiske fezmannen

Letade igenom gamla skissböcker efter en helt annan grej och fann den här:



Jag har inte den blekaste aning om vad det handlar om, men det såg ut som om det var en rätt kul idé...
Synd att jag försnillade den. Bara skissen kvar.


Idag lärde jag mig ett fult ord på spanska. Några små osnutna ungar sprang omkring på hållplatsen och skrek saker åt varandra. Ett återkommande ord var pijar. Slog upp det när jag kom hem. Tsk, tsk.


Annars har det verkligen inte hänt mycket av intresse.
Häromdagen fick jag en fråga om hur min tecknarprocess ser ut. Den ser ut så här:

Söndagsmeme

När jag såg den här för tredje gången på en kvart, kände jag att det var dags att haka på:

* Grab the nearest book.
* Open the book to page 56.
* Find the fifth sentence.
* Post the text of the sentence in your journal along with these instructions.
* Don't dig for your favorite book, the cool book, or the intellectual one: pick the CLOSEST.

You know the drill: kopiera. Gör. Klistra in i blogg.

Själv fick jag lite kris på att jag satt bredvid en bokhylla, knökfull med böcker, varav alla kunde kvalificera som "närmast". Men så såg jag att en stack ut lite:

"You can't touch us," said Bod. "All you can do is scare."
ur The Graveyard Book av Neil Gaiman.

Partypingla och vardagsvarelse

I lördags var jag på Öland och toastade på ett bröllop på Borgholms slott. När man har ett champagneglas i ena tassen och lyfter lite på klänningskjolen med den andra för att skrida uppför en slottstrappa, drabbas man plötsligt av hur elegant man är och måste fnissa inåt lite. *snorf* Jag skulle aldrig klara av att gå på en Nobelfest utan att brista ut i opassande kackelskratt eller göra kaninöron av linneservetten. Jag skulle ombedas gå redan innan desserten. Horace Engdahl skulle fnysa upprört.

Sen kommer man hem, ställer finskorna i garderoben, tvättar ur de dyra styleprodukterna ur håret och blir sitt vanliga bistra jag. Står iförd flanellmorgonrock vid spisen och kokar ägg i gryningen. Springer efter bussen och låtsas vara inte-alls-andfådd när man faktiskt hinner med. Glömmer uppdatera bloggen och sortera tvätten och svara på tilltal.


Den här bilden har ingenting alls med någonting att göra. Gjorde den till ett barnboksprojekt som aldrig blev riktigt klart.
Men jag tycker om den - hade tänkt göra en spegelvänd komposition på den motstående sidan.
Oh, well.

Livet i fyrfärg

Det är mycket regn och höstlöv och ingefärste just nu. Något ska man ju fylla tillvaron med när Bokmässan är över.
Jag köpte alldeles för många böcker och seriealbum, men jag kunde inte låta bliii.
Och alla människor jag har träffat och snackat med...!
Det vart en himla trevlig helg, hörni. Vad kul att ni kom hit och förgyllde Göteborg lite grann.

Jag sålde en del Ink också. Dags att göra nytryck på #1, för nu är den slut. Tack alla ni som köpte och tack till Komika/Albumförlaget/Man av skugga som fann plats åt fansinet.

Jag har en bildönskan från Blaren att utföra. Den blir nog inte klar förrän nästa vecka; till helgen ska jag vara toastmaster på ett bröllop. Har inte toastat på ett antal år men känner ändå viss tillförsikt.

På regnpromenad idag iakttog jag gärdsmyg, rödhake, korp och räv. Allt inramat i lövverk i glödande gult, rött och orange. Önskade intensivt att jag hade tagit med mig akvarellkitet. Kanske får jag tillfälle att gå ut och måla om några dagar. Jag skulle behöva jobba lite i färg efter alla dagar med tusch, tusch, tusch.
Här är en gammal akvarellskiss. Det är gårdsutsikten från mitt studenthem i Vasastan. Mer än tio år sen, men när jag tittar på den minns jag exakt hur det var.

For my ally is the Force, and a powerful ally it is

Så var det klart!
Jag var så nöjd med bilden ni fick se i förra inlägget att jag gjorde det till omslagsmotiv också. Kollakolla:




Jag är så trött och stolt att knäna är svajiga.

Den här onsdagen har varit sjukt stressig. Upp i ottan, iväg till tryckeriet, vidare till jobbet. Jobba, jobba, jobba. Zoooom, hämta färdigtryckta Ink! Handla på Ica! Tvätta, diska, städa, göra i ordning för gäster som kommer sent ikväll. Hänga tvätt. Färga håret! Middag! Kollapsa i fnissattack och sedan stirra ner i en tom tekopp.
Nä, det är ju inte så farligt egentligen. Det bara känns så när man inte har sovit på ett tag.

Men även om det vore skönt att ta the mother of all skumbad och sedan gömma mig under en filt några dagar, kallar stridsropen från världen utanför...
Imorgon startar Bokmässan!
Jag kommer att glida runt i mässhallen åtminstone tor, fre och sön. Om man vill köpa sig ett fansin ska man hugga tag i mig och säga det. I dare you!

Naturligtvis kan man också beställa fansinet hem till sig (se mailadress till höger).

Nu ska jag ta mig ett glas bubbel och testa hur det känns att sitta stilla en stund.

Håll tummarna

Man ska väl inte säga hej förrän man skuttat över bäcken och kanske sprungit en bit till, bara för att.
Men i alla fall - jag är rätt säker på att Ink#2: Villfarelser går i tryck innan månaden är slut, närmare bestämt lagom till Bokmässan. Jag jobbar hårt för att så skall ske.
Den insatte undrar kanske varför det har tagit en så ohemul tid, vilket är en befogad fråga. Svaret är helt enkelt framförhållning. Jag har planerat flera kapitel samtidigt för att storyn inte ska snärja ihop sig som en blöt trasmatta.

Och kan ni fatta vilken kick det är, när man tecknat så man är vindögd och kutryggig, att upptäcka att en ruta blev precis sådär som man föreställde sig? Kanske t.o.m ännu bättre?

Här är en sån:




Dagens musik: en störtskön, om än totalt överlastad, Dimmu Borgir-låt, Progenies of the Apocalypse. Den är bra åka-buss-musik när man behöver rycka opp sig en aning.
Videon är så full av nitar, explosioner och svartvitt smink att man bara viker sig av skratt. (Synd att den porriga bruttan i bakgrunden inte får ha några nitar utan måste nöja sig med kedjor och Fructis-shamponerat hår.)

Banana split personality

Jag för emellanåt en konversation med mitt yngre jag. Diskret, alltså. Inte högt så att folk på spårvagnen sneglar på mig och tänker "ko-koo...!"
På lunchen idag klottrade jag lite på hur det skulle se ut om det var på riktigt, så att säga.

Hårdkokt
featuring Lilla J och Stora J:

Vad mer?
Sommaren är slut.
De sista desorienterade getingarna kommer snart ge upp och dö. I trädgårdarna traskar feta kråkor omkring, övermodiga och småfulla på jäsande fallfrukt.
Jag hoppas och önskar att större delen av hösten ska få bli skönt melankolisk och fylld av gula löv, caféhäng och biobesök (så många filmer, så lite tid, argh).
Och det är mindre än en månad till Bokmässan.

Dagens låt: Gnarls Barkley/Crazy

Burkskratt # 2

Jag tecknar Ink. Det är bl a därför jag bloggar så glest; min simultankapacitet är lite ur fas efter sommarens lata liv. Om jag inte koncentrerar mig så häller jag kaffe i skissboken och stoppar pennfacket i papperskorgen, stolligt värre.


Ännu en gammal skämtteckning.


Kanske kunde undertexten varit klatschigare formulerad. Någon som har ett bra förslag?

Anders loves Maria

En av mina favoritserier på nätet är Anders loves Maria av Rene Engström.
Så jag har gjort lite fanart såhär på kvällskanten:

Burkskratt

Hemma igen efter några dagar i soliga Varberg. Äter isglass, tecknar serier och försöker glömma att semestern snart är slut. Min dygns- och veckorytm, som jag omsorgsfullt vänt upp & ned under ledigheten, hur farao ska jag kunna korrigera den till normal standard...? Ack ack.

Letade fram några gamla skämtteckningar och snyggade upp dem. Lite småkul sådär.
Allihop har vid ngt tillfälle synts i Cortègeprogrammet här i Göteborg.








Den här sista var ju i ärlighetens namn en annonsbild för en bokhandel och inte en skämtteckning, men jag kunde inte låta bli. Pinhead är ju med!

Idétorka

Tänka sig, nu har jag äntligen knåpat ihop en banner.

Men det är för varmt för att göra ett riktigt inlägg, så jag sticker och badar istället.

Tallyho

This short post is for the benefit of visitors who don't speak Swedish. It has come to my attention that there are quite a few of you.
Welcome! It's great to have you here (though I'm a bit confused as to why and how you found your way to this little backwater blog...?).

Anyhow, I translated a few strips of my comic Ink for your entertainment:



Also, perhaps I should explain the concept of this blog: make a wish for a picture and I will do my best to draw it. Simple as that.
Want to see a green elephant riding a ferris wheel?
A spring-cleaning ninja?
A scene from the movie "Flesh-eating butterflies!!"?
Or what happened the day Pikachu had an...episode?

Go ahead - wish away.

Fågel, fisk eller mittemellan

En inställd förmiddagsvisit. Alltså bloggar jag, medan min pojkvän gör fint på vår balkong. Solen skiner UV-starkt över Götlaborg.

Dessa tre prydliga akvarelldjur gjorde jag som present åt vännen L som gifte sig i början av sommaren. En triptyk med lätt sneglande åt art deco, men i lättare färgskala.
Guldfärgen på sjögräset bakom fisken blev lite pissfärgat i scanningen, tyvärr.
(Men jag orkar inte sitta och redigera inscannade akvareller innan jag ska lägga upp dem här, ni får se det med vårtor & allt.)




Jag hade en stark vurm för art deco och jugend under gymnasietiden. Det dekorativa, överdådiga och känslosamma anslaget som samtidigt var väldigt tillrättalagt och inställsamt. Mucha, de Lempicka, Klimt. Wheee! Jag slukade alla relaterade konstböcker jag kunde hitta, vilket innebar att jag samtidigt fick mig en rejäl dos Egon Schiele, Toulouse-Lautrec, Aubrey Beardsley och Munch - mer uppfordrande än fjäskande i sina resp stilar. Man kan med andra ord säga att det blev en rätt bra ingång i konsthistorien för en bildtörstande tonåring.


Så en puff:
Upptäckte via ett tips den tyska multi-konstnären Moki.
Hennes verk låter sig inte lätt beskrivas, men det är nåt av det coolaste jag sett på länge. Här är den enkla respektive den kluriga ingången till hennes site (ett konstverk i sig). Surrealism, serier, poesi, fotorealism i en ohelig blandning. Missa inte!

Comic Book Girl

Jag läser mycket serier, har alltid gjort det. Men det tog en herrans massa år innan jag började teckna serier själv på allvar.
Jag hade doodlat en del...
...men det var bara förlängningar på mitt vanliga skissande och skrivande. Det blev aldrig något sammanhängande av det.
Hade gärna visat upp några sidor av en smått komisk rymdserie jag gjorde i sena tonåren, men de arken verkar vara för evigt försvunna. (Jag minns att en av huvudpersonerna var en hawt kattkvinna. Nåväl.)

I snart fyra år har jag gjort serien Frida som jag nämnt i ett tidigare inlägg. Produktionstakten är inte så hög, men den har trots allt utvecklats en hel del. Det är en lättsam och humoristisk familjeserie. Huvudpersonen Frida har fötterna stadigt på jorden, medan hennes föräldrar och lillebror är något mer kaosartade. Här är en av de allra första striparna (jag är pinsamt medveten om hur "ostädad" bilden är, så plis plis mobba mig inte):
Här är ett senare avsnitt. Lite renare och snyggare och tajtare:

När jag skulle tråckla ihop serien Ink till Metros tävling för några år sedan, började jag i princip från scratch. Men jag har hittat ett par skisser som varit omedvetna förstudier. Här tittar hon fram på riktigt för första gången:

Och så småningom lärde jag mig hur hon verkligen såg ut:
Till sist vill jag harkla mig och be om er uppmärksamhet.
Ni som älskar serier och bor i Göteborgstrakten eller har tänkt att besöka staden - kika in i stans bästa seriebutik, Dolores.
Jag behöver väl knappast frälsa er som känner till stället, men den oinvigde ska veta att Dolores är ett serietempel. Sprillans nytt, klassiker, begagnat, merchandise och parafernalia...de har allt! Och så är personalen himla trevlig också.
Vadan denna reklam? undrar ni kanske.
Jo, fastän de ligger centralt (Södra Allégatan 2B, nära Järntorget) så är det aning i skymundan från de täta promenadstråken i Göteborg. Och de behöver fler kunder.
Här är en länk till hemsidan samt en länk till Seriefrämjandets eminenta info.
Go Dolores!

Sunshine and lollipops

Käre Blaren, du önskade en gorefest-bild. Jag vet inte om jag kan sägas uppfylla kraven, men... Jag siktade på vidrig iaf. En liten blodsölig akvarell i sommarnatten.






Det här är en sån där rallysnabb skiss.
Jag är ett fan av skulptören Henrik Allert, vars djurmasker i keramik inspirerat mig till en del dylika motiv. Skissen är gjord med pastellpennor (hata eller älska dem? jag kan aldrig bestämma mig) på grå kartong.

Henrik Allerts verk kan man se bland annat i Handelshögskolans lokaler här i Göteborg, gå dit och titta.









Här till höger är en bild ur ett bilderboksförslag jag gjorde till en tävling (samma som de snälla trollen jag la upp för ett antal inlägg sedan). Därav den tomma fläcken mitt i bild - plats för text.
Jag gillar tornugglor. Andra ugglor ser så förbannade ut, men tornugglor har ett coolt, oberört utseende. Mössen längs ner se också rätt obekymrade ut.


Har snart semester och kan förhoppningsvis blogga lite mer då. Tänkte att nästa inlägg skulle bestå enbart av serieinslag. Is nice, yes?

Grand Guignol, det är min grej det

Jag var på Stadsteatern igår kväll och såg sista föreställningen av Korpen, en skräckkabaret om Edgar Allan Poe och hans verk. Så nu när jag säger att den var jättebra så kan ni ändå inte gå och se den, nyah-nyah. Bäst av allt var Freddie Wadling, som sjöng så nackhåren stod rakt upp och tiden stannade.

Och apropå Poe och Lovecraft och grabbarna, så ska jag delge er två fynd jag gjort i mitt ohyggligt stökiga arbetsrum. Det ena är en tafflig liten teckning jag gjorde för, ööh, fjorton år sen, när jag spelade mycket rollspel såsom tex Vampire och Mage.
En blodsugare som tröttnat på att vänta på kyparen:


Det andra fyndet är en Joyce Carol Oates-bok som heter Haunted - Tales of the Grotesque. Det är inte så väl känt att Oates skriver skräckberättelser, vilket är synd eftersom hon gör det så attans bra. Den här lilla volymen innehåller ett antal skräcknoveller i olika stil. Jag köpte den lite otippat på en solsemester, sedan satt jag vid poolkanten med min piña colada och rös av härligt obehag när jag sträckläste boken. Igår fann jag den gömd bakom en tidskriftsamlare. Dags att läsa om den, tror jag.

Nu ska jag ägna kvällen åt att bli bjuden på cocktails, för det är min födelsedag, minsann. Fridens!

Pausfågel

...närmare bestämt en gärdsmyg.
Gjorde den för ett par år sen som födelsedagskort till min pappa.

Det ligger en liten hög med bilder på ritbordet som jag tänker göra blogginlägg om/kring/av. Fast det är lite problematiskt när min fria tid upptas av en 2.20 meter bred panelskiva som jag målar motiv på åt en polare (den ska monteras på väggen i en van). Mitt lilla arbetsrum är helt enkelt inte stort nog för denna dominerande målning. Att ta sig genom dörren kräver akrobatiska färdigheter. För att nå strömbrytaren till taklampan måste jag peta med en gardinskena. Det ligger tuber med akrylfärg överallt. Je suis une slarver.

Dagens låt: Moan/Trentemøller
(Jag är oftast ganska osentimental, men när det är synd om en hund blir jag darrig.)


PS: Blaren, hav tålamod. Din önskebild är nästan klar. Du kan ju uppdatera din egen blogg som förströelse så länge. ;)

Sumer Is Icumen In*

Wow.
Den senaste veckan har varit omtumlande, kan man säga. Främst pga SPX i Stockholm och all aktivitet kring det. Men också pga diverse kalas, den stundande deklarationen (så här tycker jag om den) och att jag fick ett spännande ryggskott igår.

Fansinet sålde rätt bra i helgen, mer än halva upplagan gick åt. Ett stort tack till alla som köpte!
Mkt glad blev jag också för all uppmuntran och stöd jag fick från folk. Ett särskilt tack till Camilla, Stef, Lisa, Li, Nickan, Jimmy, Rene samt till mina supersnälla bordsgrannar Karin, Monika och Agnes.

En skiss.

Du som vill köpa ett ex av Ink: Nemo saltat sobrius kan skicka ett mail till mig (adress till höger) så ordnar jag det. Med post blir priset 30 kr.

En skiss till.

Men bildbeställningarna då?
...undrar kanske vän av ordning. Är det inte dags att ägna bloggen åt det som var meningen från början? Den senaste önskningen är ju inte verkställd än.
Och jag lovar högtidligt att ställa allt tillrätta, så snart Skatteverket har fått sitt.

*) de pratade lite annorlunda på 1200-talet.

No limit!

Idag har jag varit och kopierat upp mitt första fansin (cue: änglakörer och trumpeter):


Det är inte jättestort eller jättetjockt, men det blev finare än jag någonsin hade vågat hoppas på. En tjugo sidor lång serienovell som jag tillverkat i flygande fläng - jag har aldrig tecknat så fort i hela mitt liv. De senaste veckorna när jag har gått och lagt mig fram på småtimmarna har jag haft jobbiga technolåtar på hjärnan och det får jag bara när jag jobbar på högvarv. No no, no no no no, no no there's no limit...
Och nu är häftena tryckta och klara. Jävlar, jag är allt lite stolt. Alla små fel till trots. Jag hoppas att det bara är jag som ser hur många de är.

Med andra ord är jag redo för SPX, för att kränga mitt fansin bland andra fansinkrängare. Den läsare som har geografisk närhet till Stockholm och Kulturhuset nu till helgen får gärna komma förbi och säga hej. Jag åker upp ensam och känner inte så där jättemånga på plats, så all uppmuntran mottages tacksamt.

Om jag hade en helt ledig eftermiddag utan förpliktelser skulle jag smita iväg till Botaniska och bara lägga mig platt i en solig vitsippsbacke och kasta pinnar på folk om de kom för nära.
Istället ser jag de där vitsippsbackarna från spårvagnsfönstret och höjer volymen på mp3spelaren för att slippa höra vad mina medpassagerare säger. Dock; igår hade jag tagit av mig hörlurarna och lyckades roa mig trots allt. Ett litet gossebarn stirrade storögt på mig och på den frapino med extra espresso som jag höll i handen. Han drog sin pappa i ärmen och sa:
- Men pappa HON har ju en milkshake, varför kan inte JAG få en milkshake pappa?
Pappan försökte förklara att det var en milkshake med kaffe, för vuxna, en sån skulle nog han inte tycka om. Men lillkillen fortsatte stirra, så jag gjorde stor sak av att sörpla lite extra och njuta synbart av min "vuxenmilkshake" i hans åsyn. Life's a bitch and so am I, haha.

Jobba jobba

En helt lösryckt ruta, pinfärsk, med ljudord.

Sova skulle jag också vilja göra, men det får jag inte för jag måste teckna klart.

Flitens lampa lyser så inihelvete

Jag har sendrag i nacken efter att ha suttit för länge vid ljusbordet. Och här vilar bloggen tyst och dammig i väntan på underhållande uppdateringar... Ja, gott folk, jag tecknar så pennan glöder och fingrarna blöder men inget som ni får se. Än. Den som besöker SPX i Stockholm den 25-27 april kan förhoppningsvis få se, för det är där jag ska ha premiär på mitt fansin.

Men eftersom jag vägrar göra ett inlägg utan åtminstone en bild, får ni här se en ruta ur min serie "Frida och de andra". Den går i 4H:s medlemstidning Klöverbladet sedan några år tillbaka.



Det är inte alla som kan bära upp en grön mössa, men Frida kan.

Extranummer

Som folk sa förr i tiden: en enhörning kommer sällan ensam.

Så här är en till. Med lite mer schwung. Eftersom min pojkvän tyckte att den första var lite väl snäll. Hmpf.

Unicorn chaser

Dags att leverera senaste önskebilden. Varsågod, Svensson - enhörning inklusive regnbåge. Jag bestämde mig för en odramatisk, snällt romantisk enhörning, som en traditionell flickrumsaffisch. En tvättäkta unicorn chaser med andra ord, lämplig att tvätta ögonen med när man har sett något riktigt obehagligt.
Jag fann viss inspiration i gamla medeltida versioner, därav de kluvna hovarna med tillhörande tofsar osv. Det fick ju inte bli en häst i förklädnad.



Ännu ett mytiskt djur! En drake som jag målade till en vän för några år sedan. Kompositionen var helt beroende av den snålt tilltagna ytan.
Hm. Jag tecknar för få drakar nuförtiden. Jag är tråkig.


Den senaste veckan har jag lyssnat på ljudböcker när jag busspendlar. Och inte vilket skräp som helst, utan en formidabel engelsk inläsning av böckerna om Sherlock Holmes. Det är trivsamt underhållande och framför allt 100% stiff-upper-lip British. Capital, my dear Watson! Well, I never! Crime is common, logic is rare! Received pronounciation!
Jag älskar det.

Glad påsk till alla och envar! Ät så mycket ägg ni orkar, men kom ihåg att måla dem först.

Egentligen vet jag ingenting

Tiden far förbi så fort att det svider i ögonen.

Jag hade precis bestämt mig för att åka på Small Press Expo i Stockholm sista helgen i april, varpå jag insåg att sista helgen i april inte är så långt borta. Jag när en liten liten dröm om att få färdigt mitt första fansin till dess, att det ska vara färdigt och printat och häftat och så ska jag äntligen vara av med fansin-oskulden. (And I'm no spring chicken, folks.)
Men... vi får se om det går vägen. Jag har inte ens kollat upp hur man bokar bord och såna logistiska frågor.
Annars åker jag bara dit som besökare och har kul i alla fall.


Ytterligare två bilder ur kaninsagan. Akvarell, såklart.



Som utlovat, lite Ink. En ganska ny strip:


Det kanske blir så att jag lägger ut alla Ink-avsnitt portionsvis här, om någon vill läsa dem. Bättre än att de hamnar i min arkivkoffert.

Sturm und Drang

Jag kunde ha ritat små söta nallebjörnar som skuttar på en blomsteräng. Eller nåt.

Istället har jag bifallit en anonym bildönskan om en uppgörelse mellan Mr.Holmes och Mr.Jeremy (för den som inte vet vilka dessa herrar var/är, rekommenderas den allvetande skräphögen wikipedia). Bilden får en extra dimension om man lyssnar på "Duel Of The Fates" ur Phantom Menace medan man tittar.

Den blev väl rätt oskyldig, men kanske på gränsen till NSFW.




En annan önskan är att jag ska lägga ut några avsnitt ur serien Ink. Tillsvidare blir det bara ett itsy bitsy smakprov...